2.05.2015

Magnoliekvistar




Jag andas med tunga andetag.
Min kropp värker & jag känner mig kraftlös.
Huvudet är tungt som bly & halsen är tjock.
Jag dricker mig varm på te med honung & mjölk.
Laptopen är min bästa vän i soffan.
Det är så vackert ute nu, snön glittrar från solen
som gör att den smälter bort & stora klumpar snö
faller ner från taket & dunkar i fönsterbläcket
{mitt hjärta stannar lite varje gång!}






Jag lyssnar på musik & skriver lite här 
tiden driver förbi & det har redan börjat att 
mörkna ute fast klockan bara är fem.
Jag fick en knippe med magnolior 
~åh suck, hur vackra? 
Alltså det finns inget vackrare man kan ställa 
på bordet enligt mig i en stor vas.

När vi bodde i vårt vita hus
så hade vi ett gigantiskt stort magnolieträd på
baksidan precis utanför mitt dåvarande kök & jag minns
att varje maj blomstrade det förfullt & hela vår 
gräsmatta var ett rosavitt hav av nerfallna magnolieblad.
Jag älskade det där trädet, det var det bästa med huset. Det & 
att trädgården då var 120 år gammalt. 
Fina minne det där med huset minns också hur mycket
jag då ogillade att vi hade inte ett utan sju äppelträd! 
det var ett evigt äpple plockande året om
efter som de gamla paret som byggt huset en gång i tiden hade 
tänkt att de även skulle ha vinteräpplen,
vilket gjorde att jag hade grannar runtom som jag försörjde
med äpplen till deras mos & jag fick då & då som tack
ett par hemmagjorda äpplemos burkar
med rödrutiga hattar, hemmagjorda då så klart 
från grannfrun som också var lika gammal
som vårt dåvarande hus.

Om jag någon gång igen ska bo i ett hus,
så om det inte finns ett magnolieträd då tänker 
jag plantera ett så mycket vet jag iallafall.




















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar